fredag 13 februari 2009

Euro 2009

Ännu ett steg närmare valet till Europaparlamentet är taget. Gunnar Hökmark toppar den moderata valsedeln. Valplattformen antogs, liksom valsedeln av ett enigt partiråd. En politik för arbete är prioriterat också i EU-valet. Det är bra, utan en fungerande arbetsmarknad kan inga visioner genomföras. Principen om att arbete ger välstånd gäller här hemma, i Europa och på alla andra platser. Ett steg närmare en europeisk arbetsmarknad är att inför euron också i Sverige, en gemensam valuta underlättar för såväl företagande som arbete. I folkomröstningen 2003 röstade svenska folket nej till euron. Jag tycker att det efter det svenska ordförandeskapet i EU 2009 är dags att åter initiera en diskussion om euron.

Energiförbrukningen känner inte av landsgränser

Vid dagens EU nämnd har en av frågorna handlat om Sveriges ståndpunkt vad gäller handlingsplan för energitrygghet och solidaritet som energirådet ska behandla vid sitt möte på torsdag nästa vecka. Statssekreterare Ola Alterå framhöll att regeringen ställer sig bakom de föreslagna rådsslutsatserna eftersom regeringen fått gehör för att betona den inre energimarknadens betydelse, vikten av förnybar el och energieffektivisering. Vi i den borgerliga majoriteten gav vårt stöd för regeringens ståndpunkt liksom för ett upplägg i den diskussion som energiministrarna ska hålla om satsningar på energiinfrastruktur inom ramen för EU:s ekonomiska återhämtningsplan. Eftersom ett av de viktigaste miljömålen är att minska mängden utsläpp av CO2 anser jag att det Europeiska samarbetet kring energifrågorna är mycket positivt. Kan vi sedan i Riksdagen besluta att Sverige skall bygga ut kärnkraften finns goda förutsättningar att vi kan stödja våra grannländer i deras arbete med att minska den fossila energiförbrukningen.

Hushållsnära tjänster är en succé

Allt fler hushåll anlitar hushållsnära tjänster. Jag tycker att utvecklingen är otroligt positiv ur flera aspekter. Först och främst ser jag det som positivt att det finns en legalarbetsmarknad för de personer som arbetar i hemmen och att det också finns en möjlighet att starta eget företag för dem som vill. Det är hög tid att de arbetsområden där det finns många yrkesverksamma kvinnor uppvärderas och ses som ett naturligt inslag på arbetsmarknaden. Enligt den statistik jag tagit del av är det nu 255 000 hushåll som regelbundet köper hushållsnära tjänster och antalet ökar kontinuerligt. Under många år har röster höjts som satt sig över andra och fördömt arbete i hemmen. Verkligheten visar att de hade fel. Intresset för att arbeta i hemmen och att anlita hushållsnära tjänster är stort.

Skillnad på tjänst och tjänst

Jag upphör aldrig att förvånas över olikheter i synsätt och diskriminering och nedlåtande synsätt. Byggnads driver nu frågan om utökad avdragsrätt för byggnadsarbete som utförs i hemmen. Fackförbund inom LO-familjen var och är fortfarande motståndare till avdragsmöjligheter för hushållsnära tjänster. Vari finns logiken? Jag anser att det är hög tid att uppgradera branscher där det finns ett stort antal kvinnliga företagare, kvinnliga anställda och dessutom kvinnliga tjänster. Byggnad argument om att svartjobben minskar med avdragsrätt för byggtjänster klingar ihåligt. Varför är det mer angeläget att män har vita anställningar män inte kvinnor? Öka möjligheten för avdragsrätt av hushållsnära tjänster och slå ett slag för en förbättrad arbetssituation, också för kvinnor.
utkast

På väg mot Europa

Nu är den Moderata valsedeln till EU-valet fastställd. Jag känner mig glad och stolt. kandidaterna är kompetenta och mixen bra, unga, äldre, kvinnor, män, från olika geografiska delar av Sverige, bred politisk kunskap, erfarna eu-parlamentariker och nybörjare. Listan toppas av kvartetten Gunnar Hökmark, Anna Ibrisagic, Christoffer Fjellner och Susanna Haby. Ett viktigt steg närmare valet den 7 juni är nu taget. Kandidaterna utsedda och kampanjen kan börja. Valet till Europaparlamentet är viktigt, enligt min uppfattning viktigare än valet till Sveriges Riksdag eftersom det är inom EU som direktiv och förordningar utarbetas som medlemsländerna är tvingade att införa inom ett visst tidsintervall. Dessutom är samarbetet inom EU en förutsättning för ett gemensamt och effektivt arbete mot kriminalitet, för bättre miljö och fred.

torsdag 12 februari 2009

Ett säkert nät

Användandet av falsk identitet är lika olagligt på Internet som i annat sammanhang. Ett växande problem är att många personer låter sig luras att tro att den de kommunicerar med på ”nätet” är en annan person än den är. Framför allt anser jag att det är allvarligt att ett stort antal minderåriga flickor blir lurade och tror att den okända person de chattar med är en jämnårig person. Regeringen arbetar med att utveckla ett lagförslag för att anpassa den befintliga lagstiftningen till den tekniska utvecklingen. Men detta räcker inte, jag anser att skolan har ett stort ansvar att utbilda om Internet och dess användning. Lika väl som att skolan undervisar om exempelvis trafiksäkerhet behöver skolan utbilda om säkerhet på Internet.

Klimathotet och energin

Sverige har åtagit sig att minska utsläppen av fossila bränslen och det är viktigt att utsläppen verkligen minskar. Att inte utsläppen flyttar från Sverige till andra länder. Om vi ensidigt minskar konsumtionen av inhemsk produktion av fossil energi och samtidigt ökar importen av energi producerad av fossila produkter från andra länder minskar inte utsläppen totalt. Jag är fullständigt övertygad om att svensk producerad energi från kärnkraft är bättre för miljön än exempelvis olje- eller gasproducerad energi från Polen, Balticum och Ryssland. Alliansens överenskommelse om att bygga ut den svenska kärnkraften är en överenskommelse för en bättre miljö.

Vilken skatt är rättvis?

Frågan om jobbskatteavdrag, om det är fel eller rätt med lägre skatt på inkomster än exempelvis pension, sjukpenning eller andra ersättningar är ständigt återkommande i den offentliga debatten. Personligen anser jag att frågan är felformulerad. En förutsättning för våra välfärdssystem är att det finns fler som arbetar. Därför är det angeläget att arbete uppmuntras också ekonomiskt. Jag har motionerat i Riksdagen om att den inkomstgaranti som i vissa fall utbetalas till avgångna riksdagsledamöter självfallet inte skall beskattas som inkomst. Riksdagen kommer inom de närmaste månaderna att debattera och besluta i frågan. Min förhoppning är att en majoritet av riksdagens ledamöter delar min uppfattning och röstar ja för motionen.

A-kassa när den behövs

Alliansen prioriterar arbetslinjen, det är ända sättet för att garantera socialvälfärd och trygghet när den behövs. A-kassan har därför reformerats till att vara den omställningsförsäkring den är tänkt att vara. Förändringen innebär en avtrappning av ersättningsnivån, viss uppstramning av regler och ett något lägre tak än tidigare. Enligt forskning från IFAU har reformen i kombination med jobbskatteavdraget bidragit till att sänka arbetslöshetsnivån. När TCO nu kritiserar reformen av A-kassan har jag svårt att ta dem på allvar. Den svenska A-kassan är fortfarande efter reformen en av de mest generösa i Europa och för den delen övriga världen. Konsekvensen av TCO-rapportens förslag skulle kräva omfattande skattehöjningar. I den rådande lågkonjunkturen är skattehöjningar det sista som behövs. Fokus måste i stället vara en offensiv politik för arbete.

Ekonomi för framtiden

Den ekonomiska krisen blir allt påtagligare för oss alla. Det handlar inte längre om tidningsrubriker, åtgärdspaket och debatter. Allt fler har en bekant eller släkting som är på väg att bli arbetslös eller redan arbetslös, driver eller känner företagare som inte längre får verksamheten att gå ihop. Den ekonomiska nedgången sker över hela världen, vilket i sig inte gör vardagen enklare för den som är arbetslös. Jag anser att det är i dessa tider som politikens utformning är som viktigast. Att den politik som genomförs syftar till att förbättra förutsättningarna för att näringslivet skall fortsätta fungera, att de sociala trygghetssystemen fungerar, att pensionerna värdesäkras och att hoppet om en bättre framtid fortsätter att leva. Alliansens 82 insatser är ett är viktigaste politiska insatserna för att dämpa lågkonjunkturen och stödja företagandet. Men det behöver bli ännu enklare att starta och driva företag, näringslivet bli än mer dynamiskt och marknaderna bättre. Utöver de politiska insatserna är jag övertygad om att betydelsen av att det egna sparandet är än större nu. Oavsett om det handlar om att spara 100 kronor per månad eller 10 00 kronor per månad. Det är bättre med en liten buffert än ingen alls.

Kultur på väg

Äntligen har Alliansen presenterat sin utredning för kulturen. Dagens kulturpolitik är i stort behov av nya fläktar eftersom inriktningen för den politik som drivs idag beslutades av Riksdagen 1974. Inom alla andra politikområden hade denna situation varit fullständigt otänkbar. Bara tanken att hälso- och sjukvården, miljön eller utbildningen skulle vila på 35 år gamla beslut är otänkbart. Jag delar helt synsättet att kulturen har möjlighet att stärka näringsliv och välfärd.
Inte minst ser jag framemot att kulturen kan få ett större och bredare genomslag i skolan. I samtal med ungdomar brukar jag fråga när de senast besökte ett konstmuseum eller träffade en konstnär. Svaret blir alltid ett undrande oförstående nej, det har vi aldrig gjort i skolan. Det är hög tid att kulturen blir en naturlig del i skolundervisningen och på alla stadier.

Skattefria måltider

Det är högtid att de personer som äter måltider i sin tjänst, exempelvis vårdpersonal inom delar av den psykiatriska vården, dagispersonal inte förmånsbeskattas för måltiderna och självfallet heller inte betalar för dessa. Att äta en måltid i tjänsten sker på helt andra villkor än en måltid tillsammans med kollegor eller vänner. Därför välkomnar jag att Regeringsrätten har rivit upp länsrättens och kammarrättens domar. Arbete är arbete och ledig tid är ledig oavsett om det handlar om måltid undervisning, omvårdnad eller tillsyn.

Ljusglimt

Frågan om glödlampor och krav på dessa faller inom EU ramdirektiv 2005/32/EC. För svensk del började lagen om ekodesign gälla den 1 maj 2008 och med denna blir energiförbrukning och andra miljöfaktorer än viktigare. Konkret innebär detta att glödlampor kommer att fasas ut för att ersättas av lågenergilampor. Osannolikt nog utgör hembelysningen den största posten i hushållselen, nära en fjärdedel. Endast 10 procent av den energi som går in i glödlampan blir synlig energi. Med andra ord blir det mer ljus till priset av lägre energiåtgång. Jag tycker att förslaget är bra. Vi behöver såväl spara in på energiförbrukningen som ha tillgång till energi. Men oavsett hur stor andel av ljuset som än kommer från lågenergilampor kommer vi att behöva det energitillskott som kärnkraften ger.

onsdag 11 februari 2009

En politik för uppfinnare

Sverige behöver fler uppfinningar. Många uppfinnare påtalar regelbundet det absurda i att de behöver skriva olika ansökningar till olika statliga myndigheter. Jag är beredd att hålla med dem. En stor förenkling skulle vara att en och samma ansökan skulle kunna användas för att söka anslag hos, Almi, Vinnova, Nutek, Innovationsbron, Teknikbron och Energimyndigheten. Jag arbetar för att detta skall bli möjligt. De statliga anslagen skall vara till hjälp utan att generera mer arbete.

Hushållsnära tjänster är en succé

71 000 fler hushåll än i april förra året köper idag hushållsnära tjänster och företagens omsättningar ökar. I december köpte 255 000 hushåll olika tjänster som städning och tvätt. Belackarna sa att hushållsnära tjänster var att vrida klockan tillbaks, att vanligt folk inte skulle köpa tjänsterna. Resultat har blivit det omvända. Dessutom är nio av tio nyanställda inom hemservicebranschen personer som tidigare har varit arbetslösa. Avdragsrätt för hushållsnära tjänster har gjort alla till vinnare, de som köper tjänsterna får avlastning med hemarbetet, fler företag startar och arbetslösa får arbete. Jag anser att möjligheten till avdragsrätt för arbete i hemmet skall utvecklas till att också omfatta fler tjänster - låt hushållens behov vara styrande.

Stolta stad

Idag har vi debatterat kommunal demokrati i Riksdagen. Ständigt återkommande motioner i Riksdagen rör frågor om att städer skall ha rätt att kalla sig städer och inte kommuner. 1969 infördes kommuner som en samlad benämning för städer och samhälle. 40 år har förflutet sedan kommunreformen och jag skulle vilja säga att begreppet stad är lika starkt i dag som då, men nu är det så bra ordnat att den kommun som så önskar kan kalla sig stad. Möjligheten att använda stadsbegreppet har aldrig avskaffats även om den är okänt för många. Flertalet svenska städer har internationella kontakter och det låter definitivt bättre att säga city eller town än community. Länge leve staden.