onsdag 18 maj 2011

Höga byggkostnader kan bli lägre

Att det är svårt för människor som bor i Stockholm att få tag på en permanent bostad är ingen hemlighet. En avgörande anledning till detta beror på att bostadsbyggandet präglas av höga kostnader, en trögrörlig marknad samt svaga konkurrensmöjligheter. Som exempel på hur dyrt det är att bygga kan framhållas att de svenska byggkostnaderna steg med 21 procent mellan 2005-2010, vilket kan jämföras med EU-snittets ökning på 12 procent. Resultatet av denna utveckling är att vi idag har Europas högsta byggkostnader. Från att ha legat i EU:s mittskikt för tio år sedan är det i dag 55 procent dyrare att bygga i Sverige jämfört med genomsnittet inom EU.

Som ett led i denna utveckling har vi också kunna se hur hyror och avgifter för den enskilde individen skjutit i höjden, vilket naturligtvis är oerhört beklagligt. Detta har i sin tur lett till att allt färre människor i dag har råd att flytta till och betala hyran i nybyggda fastigheter, vilket ytterligare minskar incitamenten till nybyggnationer.

För att kunna åstadkomma lägre byggkostnader är det helt avgörande att konkurrensen inom byggbranschen fortsätter att öka, samtidigt som regelverket förändras. Alliansen har därför under de senaste fyra åren inlett arbetet med att reformera och förenkla byggsektorn. De snedvridna och kostnadsdrivande byggsubventionerna har i ett första steg avskaffats, samtidigt som regelförenklingar inom plan – och bygglagen genomförts. Detta har inneburit ett minskat krångel inom byggsektorn för såväl kommunala som enskilda byggaktörer.

Fortsatt tydliga krav på detaljplaner för nya byggprospekt innebär också att kostnaderna på sikt kan sänkas, vilket gynnar både entreprenörer och den enskilde bostadsinnehavaren.

Alliansens målsättning är att hyror och avgifter för den enskilde skall vara rimliga. För att lyckas med detta är det viktigt att börja i rätt ände, vilket vi nu gjort genom att se till att konkurrensen ökar i kombination med förenklade och transparenta regelverk.

måndag 16 maj 2011

Hur står det till med innovationsstödet

Ingenjörsvetenskapsakademins granskning av hur det statliga finansiella stödet används är mer än välkommen även om läsningen av den första kartläggningen inte är munter. Det får inte vara så att de ekonomiska resurser som avsätts för uppfinnare och innovatörer omvandlas till ett förtäckt bidrag för administration och byråkrati. En region har angett att de erhåller 270 miljoner kronor per år i statligt stöd varav större delen går till cirka 60 organisationer och 450 rådgivare och nätverksbyggare. Naturligtvis behövs det organisation, struktur och administration för att hantera det offentliga ekonomiska stödet till uppfinnare. Men stödet får inte bidra till att administrationen och organisationen utvecklas till en självgödande börda som är sig själv nog.

2012 skall Allianseregeringen presentera en ny nationell innovationsstrategi. Denna måste enligt min mening ha ett klart och tydligt fokus på uppfinnarna och innovatörerna och mindre fokus på administration. Sverige har toppat EU:s innovationskraftsindex varje år sedan 2006. med rätt fördelat finansiellt stöd kan Sverige höja sig till EU-toppen också vad gäller antalet innovatörer. Idag kommer Sverige först på 13:e plats.