söndag 2 februari 2014

Tomma tunnor skramlar mest


Att lyssna på Löfven är intressant, mycket intressant. Först kommer inget ting, sedan kommer ingenting och därefter följer tystnad. Löfven kan inte ge några svar på hur nya jobb skall skapas, Löfven kan inte ge några besked på hur han vill finansiera välfärden, Löfven kan inte ge några besked på hur han vill förbättra de offentliga finanserna. Som om detta inte var nog kan Löfven inte precisera med vem han vill regera. Den socialdemokratiska målsättningen om 35 procents väljarstöd räcker inte till egen majoritet utan bygger på samregering med minst ett parti, troligen två. Vill Löfven regera tillsammans med Miljöpartiet, Vänsterpartiet eller Sverigedemokraterna? Det vore klädsamt om Löfven kunde presentera vilka av de tre partierna som Socialdemokraterna är intresserade av att bilda regering med. När kommer beskedet?

Ett ädlare OS


Än en gång framgår det tydligt att sport och politik har mycket gemensamt. OS i Sotji ger utan tvekan en bitter eftersmak. Sotji har snyggats upp, det har byggts, städats och fejats i ett rasande tempo. Arbetet har många gånger utförts utan betalning av såväl lokal befolkning som gästarbetare. Grannlandet Tadzjikistan tillhör är regionens fattigaste land. 60-80 procent av männen i arbetsför ålder är i Ryssland som gästarbetare, ofta under usla villkor, inte sällan med så dålig lön att de inte kan resa hem till sina familjer. Flera tadzjiker har sökt lyckan i Sotji och med sina arbetsinsatser bidragit till att rusta staden enligt Putins önskemål. Tyvärr har betalningen uteblivit. Det sätt med vilket Sotji har rustats upp och de metoder som tillämpats är beklämmande och definitivt inte värdigt ett OS. Den olympiska kommittén bör inte bara utse ett värdland för OS utan också aktivt arbeta för att planering, upprustning och byggnationer av anläggningar genomförs enligt samma ädla principer som de som skall prägla idrotten. Allt annat är skamligt.