Ukrainas prekära situation inleddes med att dess medborgare
uttryckte önskemål om ekonomiska förbättringar och därmed möjligheter till ett
bättre liv. Den dåvarande presidenten Janukovitj hade under sin valkampanj
lovat att Ukraina skulle närma sig EU. Av vallöftena blev det inget, istället
närmade sig Janukovitj alltmer Ryssland. Det var också till Ryssland Janukovitj
flydde när det ukrainska folkets önskan om medlemskap i EU växte sig allt
starkare.
Det kan tyckas som en paradox att Ukraina gick till
presidentval samma dag som EU-länderna gick till val för att välja
representanter till ett nytt Europaparlament. Ukraina är en del av Europa och
det är därför angeläget att vi i den fria delen av Europa inte glömmer vår
granne i öst. Vi kan alla på olika sätt bidra till att stödja Ukraina och våra
europeiska systrar och bröder i den svåra situation som nu råder i landet.
Jag befann mig i Ukraina som valobservatör för OSSE den 25 maj med placering i Kharkiv, i landets nordöstra del. Det jag såg var ett folk som målmedvetet och fokuserat gjorde allt som stod i dess makt för att presidentvalet skulle genomföras i demokratisk anda i enlighet med den nationella konstitutionen och internationella konventioner. Enligt min uppfattning lyckades Ukraina och dess befolkning med sin föresats, valet genomfördes väl trots såväl inre som yttre konflikter.
Med facit i hand kan jag erkänna att jag var beredd på en
orolig valdag men mina farhågor besannades inte. I Kharkiv blev valdagen lugn
och röstdeltagandet relativt högt. Men några veckor före valet förekom
oroligheter, borgmästaren i Kharkiv skottskadades och han är sedan dess
försvunnen. Alla spår efter honom är borta. Demonstrationer med tusentals
deltagare har också ägt rum på Frihetstorget. Inför valdagen cirkulerade rykten
om att tusentals proryska demonstranter åter skulle samlas. Av detta blev det
inget, ukrainsk polis och militär spärrade effektivt av torget och säkerställde
att lugnet behölls. Tack vare denna avspärrning fanns det endast 10-15
demonstranter med proryska fanor.
Ukrainas insatser för att genomföra presidentvalet manifesterades på ett flertal platser i landet. Den ukrainska gränsen mot Ryssland utsattes för ett flertal intrångsförsök under valdagen, samtliga trycktes tillbaka utan att påverka valet. Valmyndighetens datasystem utsattes för omfattande cyberattacker vid upprepade tillfällen under valdagen, också dessa undanröjdes utan att presidentvalets genomförande blev påverkat. Oroligheterna i Donetsk och Luhansk pågick samma dag i likadan omfattning som tidigare, men inte heller dessa oroligheter stoppade Ukraina från att genomföra sitt presidentval.
Ukrainas folk har nu sagt sitt och Porosjenko är vald till
president med 53 procents stöd av de avlagda rösterna. Vi i Europa måste nu
fortsätta att uttrycka vårt stöd för
Ukraina och dess medborgares rätt att fritt välja sin president och att valets
resultat skall respekteras. President Putin har än idag inte uttalat sitt
erkännande av president Porosjenko, vilket så tydligt blir ett markerande om
att utgången av valet inte respekteras.
Utvecklingen i landet är oroande, det finns flera frågor som
måste få en lösning för att lugn och ro skall lägga sig över Ukraina. Några av
dessa handlar om den kommande utvecklingen i de sydöstra delarna. En fredlig
lösning är nödvändig, där separatisterna lägger ned sina vapen, Ryssland upphör
att underblåsa konflikten och accepterar de annekterade östra delarna som en
del av Ukraina. De utomparlamentariska nationella grupperna måste också förmås
att lägga ned sina vapen och fokusera på att stödja Ukrainas utveckling. Också
i detta sammanhang bör Ryssland upphöra med all form av stöd, åtskilliga rykten
cirkulerar nämligen om att de utomparlamentariska grupperna på olika sätt är
understödda av Ryssland.
Ytterligare ett kritiskt område är den ekonomiska
utvecklingen. Ukraina är ett av de fattigaste länderna i Europa. För att
säkerställa en fredlig utveckling i landet behöver den ekonomiska utvecklingen
ta fart, företag etableras och arbetstillfällena öka. Behovet av en positiv
ekonomisk utveckling knyter an till det tredje problemet för Ukraina –
korruptionen.
Ukraina är ett av världens mest korrupta länder och detta
genomsyrar hela samhället, vilket gör att den ekonomiska utvecklingen hindras.
Därför är det viktigt att president Porosjenko prioriterar att få korruptionen
under kontroll.
I höst skall Ukraina genomföra val till parlamentet och det
finns goda möjligheter till att valet kan genomföras demokratiskt men det finns
också överhängande risker för att situationen kan bli den motsatta. President
Porosjenko har omfattande utmaningar framför sig såväl nationellt som
internationellt. Lösningen på de nationella utmaningarna är till stora delar
relaterade till Ryssland. Om president Putin önskar en fredlig utveckling hos
sitt grannland bör han omgående erkänna Ukrainas nyvalda president, upphöra med
alla former av stöd till separatister och andra icke-demokratiska formeringar
samt sluta kränka Ukrainas gräns och territorium.
Ytterligare en risk inför höstens parlamentsval är att de internationella
observatörerna uteblir eller sänder avsevärt mindre delegationer. Uteblivet
internationellt stöd kan äventyra parlamentsvalet och det är varken till gagn
för Ukraina eller övriga länder i Europa.
Vi glömmer inte Ukraina. Landet är en del av Europa och
skall så förbli. Demokrati segrar förr eller senare alltid över förtryck, även
om det tar tid. Också i Ukraina kommer demokratin att segra.
