Kvinnor och män ska ha samma förutsättningar till arbete och vi politiker måste ge verktygen som underlättar för alla. Vi håller naturligtvis med om att det finns goda skäl till att öka representationen av kvinnor i bolagsstyrelser.
Men vi ställer oss kritiska till en tvingande lagstiftning. Tyvärr ser vi nu tendenser till sådana strömningar i EU då kommissionen under hösten tagit initiativ till kvotering i bolagsstyrelser.
Den 19 december debatterade riksdagen EU-kommissionens förslag om nya regler för könskvotering för styrelseledamöter i börsnoterade företag. Förslaget innehåller ett övergripande mål om att minst 40 procent att styrelseledamöterna ska vara kvinnor senast år 2020. För statliga bolag ska målet vara uppfyllt senast 2018.
Under debatten i riksdagen underströks att EU-förslaget inte är anpassat till de svenska normerna för hur bolagsstyrelser ut-ses. I Sverige utses styrelsen av ägarna på bolagsstämman och ägarna kan utan förbehåll avsätta styrelsen.
Uppdraget är således ingen anställning i arbetsrättslig mening, något som skiljer svenska principer från bolagsordningen i vissa andra EU-länder.
Detta innebär i praktiken att EU-kommissionens förslag om att kvotering bygger på ett arbetsrättsligt synsätt - något som inte är förenligt med den svenska ordningen. Det ligger därför inte på EU:s bord att lagstifta om företagsinterna frågor. Vi bör i detta läge värna vårt självbestämmande.
Vi kan göra skillnad utan tvingande lagstiftning. Om vi tittar på statligt ägda bolag så kan vi se att staten sedan flera år tillbaka nästan har en helt jämn könsfördelning i sina helägda bolag. 49 procent är kvinnor och 51 procent är män.
Ett jämställt samhälle bör istället sträva efter en jämn representation av kvinnor och män i olika sammanhang.
Attitydförändringar och kompetens är det som spelar roll. Vi fortsätter att arbeta aktivt för hur vi kan uppnå ökad kvinnorepresentation i styrelser - utan kvotering.
