Motionsstopp i riksdagen

I fredags var årets motionsstopp i riksdagen. Mina motioner har i år främst fokuserat på innovation, forskning och entreprenörskap. Men en annan sak jag velat belysa i en motion är att kvaliteten inom hemtjänsten måste förbättras och därför har jag föreslagit en översyn av LOV:s utformning – en bra reform kan bli bättre.

 

 

Uppfinnare behöver stöd

Ett patent är inte starkare än möjligheten att försvara patentet i domstol. Tyvärr är det den verklighet som råder i dag för Sveriges uppfinnare. Många uppfinnare beskriver en situation där deras idéer riskerar att stjälas utan förbehåll. Trots att patentintrång i lagens mening är ett brott, är stödet till dem som utsätts begränsat.

Läs gärna artikeln i sin helhet på DI.se: http://www.di.se/#!/artiklar/2013/9/30/debatt-uppfinnare-behover-stod/

Den viktigaste frågan - jobben

Sverige och resten av världen befinner sig på det sjätte året av djup ekonomisk kris. Omvärlden har tvingats till skattehöjningar och nedskärningar i välfärden. I Sverige är situationen den motsatta med sänkta skatter och bibehållen välfärd. Alliansen har tagit ansvar för ekonomin. Ansvarstagandet är en av anledningarna till varför Sverige har en av de starkaste offentliga finanserna i EU. Med höstens budget visar finansminister Anders Borg tydligt att Alliansen är beredda att fortsätta regera och fortsätta ta ansvar för Sverige. I höstbudgeten är prioriteringen av arbetslinjen tydlig. Det är endast med en tydlig arbetslinje som vi bygger Sverige starkt.

Jag ser positivt på ett femte jobbskatteavdrag, satsningar på utbildning, förbättrad integration, regelförenklingar, bättre förutsättningar till företagande. Det behövs satsningar på en bred front för att Sverige skall fortsätta att vara ett bra land att leva i.

Opositionens negativa reaktioner framstår som främmande. De borde lyfta blicken och se hur situationen ser ut i vår omvärld och aktivt bidra till att Sverige fortsätter att utvecklas positivt. I och för sig är det kanske precis vad de gör genom att tala om höjda skatter, låter bli att prioritera skolan, vill sänka pensionsåldern och med olika åtgärder bryta utvecklingen mot fler jobb och fler som jobbar.

Finansminister Anders Borg överlämnade regeringens höstbudget till riksdagen onsdagen den 18 september. Det som följer nu är allmänna motionsperioden med möjlighet för alla ledamöter och partier att lämna motioner till riksdagen. Därefter vidtar beredningen av budgeten och motioner i respektive utskott. Finansutskottets budgetbetänkande presenteras i riksdagen för debatt och beslut i december. Riksdagshösten ser ut att bli spännande.

Fler studentbostäder med enklare byggregler

Bostadsbristen i Stockholm är här och nu. Det vet inte minst Stockholms studenter. Den rådande bostadsbristen är ett allvarligt samhällsproblem.

I dag finns endast 12 500 studentbostäder till huvudstadsregionens 80 000 studenter. Det är inte acceptabelt att studenter väljer bort utbildningar på grund av att de inte kan hitta någonstans att bo eller avbryter sin utbildning för att de saknar bostad. Studenter bör kunna fokusera på att uppnå goda studieresultat, inte på att ständigt jaga ny bostad.

Vi moderater har ett ansvar att göra något åt detta. Fler studentbostäder måste byggas. Därför vill vi förenkla reglerna för byggandet av studentbostäder så att det blir mer lönsamt och bättre speglar vad studenterna efterfrågar. I dag är reglerna många, snåriga och ibland helt onödiga. Då man bor i studentlägenhet en kortare tid tror vi att studenter kan tänka sig en annan standard om det innebär att bostadsbristen minskar. Boverket fick därför i uppdrag att se över nuvarande byggregler i syfte att förenkla regelverket så att fler studentbostäder kan byggas.

Rapporten som överlämnades till Socialdepartementet i slutet av juni innehåller en rad välkomna förslag. Bland annat höjs tillåten bullernivå från 55 decibel till 60 decibel vilket gör det enklare att bygga studentlägenheter i centrala lägen. Studentrum ska även få byggas på gamla vindar utan krav på hiss och man föreslår också förändringar i normen för hur en bostad ska utformas vilket innebär att lägenhetsarean kan minskas.

Även om Boverket kommer med flera bra förslag skulle vi Moderater vilja göra ännu mer. Tillgänglighet för handikappade är viktigt, men det bör finnas olika typer av bostäder i ett bestånd. Allt måste inte vara fullt ut tillgängligt. Vi tycker också att den tillåtna bullernivån kan höjas ännu mer.

Det är oerhört viktigt att se till att våra studenter har en studentbostad under studietiden. Problemet är här och nu och en lösning måste till. Studenter efterfrågar små, billiga lägenheter under kortare perioder. För att kunna tillhandahålla detta krävs att vi ifrågasätter alla byggregler som inte är grundläggande för människors säkerhet och hälsa.

Rusta upp miljonprogrammen ur ett social perspektiv

Upprustningen av miljonprogramslägenheterna är en av de stora samhällsutmaningar som Sverige står inför de kommande åren. Hundratusentals lägenheter runtomkring i landet som byggdes som en del av det s.k. miljonprogrammet mellan 1961 – 1975 står med skriande behov av renovering. 600 000 av dessa är i akut behov av upprustning. Det handlar både om att se till att lägenheterna återställs till en rimlig levnadsstandard och att komma tillrätta med enorma energiläckage, men en ytterligare, mycket viktig aspekt, som ofta lämnats utanför diskussionen, är den sociala boendemiljön.

Det handlar dels om hur renoveringarna genomförs. Modern forskning har visat att dåligt planerade bostadsområden skapar otrygghet och motverkar ansvarstagande hos de boende för sin närmiljö. Det kan handla om helt uppenbara saker som att belysningen är bristfällig, men även andra aspekter såsom att husen är placerade så att människor inte möts eller att bostadsområdet är avskärmat från resten av samhället av en stor väg eller ett skogsområde, vilket förstärker känslan av utanförskap.

Mycket går att göra på detta område, givet att resurserna finns. I vissa fall kan det vara motiverat att helt riva vissa hus i ett område för att kunna ändra sammansättningen på beståndet, men det är inte alltid ekonomin går ihop i så pass ingripande och omfattande upprustningar. Enligt en undersökning från SABO skulle bara de mest nödvändiga åtgärderna kosta 50 miljarder kronor och en mer omfattande insats skulle landa på uppåt 300 miljarder kronor. Andra lösningar, såsom bättre belysning, inglasade balkonger eller bättre planerade grönområden blir därför viktiga alternativ för att kunna öka tryggheten i dessa områden.

Att till exempel glasa in balkongerna är en mycket god investering. Både i ekonomiska och sociala termer. Dels sparar man stora mängder energi. Här i Stockholmsområdet handlar det om besparingar på upp till 20 procent. Genom att glasa in balkongerna, ger man dessutom de boende ett extra rum som de kan bruka minst nio månader om året. Det bidrar till att gårdar och gator blir mer levande.

 Men det handlar inte bara om vad som görs i dessa områden, det handlar även om hur det görs. Betydelsen av att genomföra renoveringsprojekt i nära dialog med de boende i ett område är av fundamental betydelse, framförallt på grund av att hyran i slutändan oftast går upp. Då är det viktigt att de boende har känt att de åtgärder som genomförts har varit de som gett dem mest värde för pengarna.

Det handlar även om att företagen aktivt involverar sig i de områden man är verksamma. Genom att arbeta nära och med de boende i området blir företagens arbete enklare samtidigt som de boende mer nöjda.

Oavsett om vägen framåt för upprustningen av miljonprogrammen finansieras av nya statliga stöd, ändrade avdragsregler eller skattefria underhållsfonder, kommer den sociala aspekten av upprustningen att vara viktig.

Det utanförskap som finns i många miljonprogramsområden härstammar inte enkom ur slitna och dåligt planerade bostadsområden, men det är en aspekt av problematiken, och framförallt är det en aspekt som vi vet mycket väl hur vi kan komma tillrätta med.

Publicerad i Dagens Samhälle 2013 08 26

Nordiska äktenskap för alla

Många nordbor flyttar till ett annat nordiskt land för att studera, arbeta eller för att ”komma hem”, när det är dags att gå i pension. Många av oss reser mer eller mindre regelbundet inom Norden. Och plötsligt kan det hända att man blir kär!

Den nordiska överenskommelsen om rätten att bo, leva och arbeta i ett annat nordiskt land gäller alla nordiska medborgare. Kärleken vet inte heller några gränser, men för äkta makar av samma kön är inte den nordiska fria rörligheten fullt så fri som den är för andra par.

I Norge och i Sverige har äktenskapslagstiftningen varit könsneutral sedan 2009 och i Island från 2010. I Danmark, som var först i världen med att införa lagen om registrerat partnerskap år 1989, har par av samma kön kunnat ingå äktenskap från juni 2012. I Finland gäller fortfarande lagen om registrerat partnerskap.

I Finland är inga par av samma kön gifta. Antingen lever de i registrerat partnerskap eller så är de – enligt folkbokföringen – singlar. Detta gäller även dem som flyttar till Finland från ett annat nordiskt land, där de är gifta. I det fall det samkönade paret ingått äktenskap i ett annat nordiskt land än Finland och en av parterna flyttar till Finland medan den andre bor kvar definieras paret inte som gifta.

Naturligtvis ska alla länder ha rätt att själv bestämma om det ska vara möjligt för par av samma kön att ingå äktenskap, registrera sitt partnerskap eller ha vissa rättigheter som sambopar. Men borde inte samtliga länder i Norden erkänna varandras äktenskapslagar?

Frågan blir inte mindre intressant av det faktum att det bor tiotusentals finska medborgare i Sverige och att många fler av Sveriges invånare är antingen födda Finland eller barn till dessa. I Sverige kan ju även finska medborgare – eller finländare med dubbla medborgarskap - vara gifta med någon av samma kön. Är det rimligt att den civilrättsliga överenskommelse som ingåtts i ett nordiskt land inte gäller i ett annat? Vårt givna svar är nej.

Vi anser att frågan om att Finland skall acceptera de samkönade äktenskap som ingåtts i ett annat nordiskt land också skall gälla i Finland bör lyftas upp och finnas med på agendan när de nordiska ministrarna träffas liksom på Nordiska Rådets dagordning.

 

Av Fredrik Saweståhl förbundsordförande Öppna Moderater – Moderaternas hbtförbund Margareta Cederfelt riksdagsledamot Moderaterna Janne Hälinen ordförande Kansallinen SateenkaariryhmäKasary ry Lasse Männistö riksdagsledamot KokoomusSamlingspartiet.

Är sjukskrivning och arbete varandras motsatser

I den dagliga debatten framställs ofta sjukskrivning som ett statiskt tillstånd där den ända humana utvecklingen är fortsatt sjukskrivning utan några försök att återvända till arbetsmarknaden såvida inte den sjukskrivne personen själv aktivt önskar återträda på arbetsmarknaden.

Är en lång sjukskrivning utan slut eller som möjligen övergår i sjukpensionen alltid det mest medmänskliga alternativet? Mitt svar är ett entydigt nej. Självklart finns det tillfällen när sjukskrivning är det ända riktigt alternativet, liksom att finns tillfällen när det krävs en längre sjukskrivning. Dessa förhållande undanröjer dock inte behovet av en fungerande rehabilitering, möjlighet till arbetsträning, omskolning, och fokus på åtgärder som kan öka motivationen att återvända till yrkeslivet.

Ett arbete innebär många positiva faktorer för den enskilde såsom ökad möjlighet att påverka sitt liv, arbetsgemenskap, utveckling och att bidra till samhället. På samhällsnivå är fördelarna också omfattande med mindre utgifter för socialförsäkringen och skatteintäkter.

För min del handlar frågan om ett ökat stöd för människor med långvarig sjukskrivning att återgå till yrkeslivet framför allt om människovärde. Ingen människa skall behöva riskera att lämnas i ett passivt utanförskap genom en långvarig sjukskrivning som övergår i en tillvaro som sjukpensionär.

Fler hyresrätter med Alliansen

Regeringens åtgärder har skapat goda förutsättningar för nyproduktion av fler hyreslägenheter. Det finns dock mer att göra. I Sverige har det under en lång period byggts alldeles för få bostäder, ungefär hälften så många som i de övriga nordiska länderna. Det är hög tid att höja tempot. Regeringen genomför nu i rask takt omfattande åtgärder för att underlätta för bostadsbyggande.
I 2013 års budgetproposition tar regeringen bland annat initiativ till att sänka fastighetsavgiften för flerbostadshus och förlänga undantaget från fastighetsavgift vid nyproduktion av bostadshus från 5 år till 15 år. Regeringen förlänger även möjligheten att tillämpa så kallad presumtionshyra från 10 år till 15 år. Genom en sådan modell påverkas inga befintliga hyresgäster samtidigt som intresset att bygga nytt ökar.
Dessa åtgärder, tillsammans med redan genomförda reformer som en ny plan- och bygglag samt en ny instansordning för överklaganden av plan- och byggärenden, lägger grunden för tydligare och snabbare planprocesser, vilket underlättar för nyproduktion av hyresrätter.
Samtidigt är det viktigt att betona kommunernas ansvar. Kommunen har, i kraft av sitt planmonopol, en nyckelroll. Helsingborgs stad arbetar aktivt för att fler hyresrätter ska byggas. De senaste åren har staden utvecklat ett nytt arbetssätt där samverkansavtal tecknats med flera byggherrar. Byggherrarna förbinder sig att bygga ett visst antal hyresrätter om året, för närvarande totalt 350 lägenheter per år. Samtidigt som nya viktiga bostäder möjliggörs skapas även förutsättningar för ökat samarbete och ökad förståelse mellan staden och byggherrarna.
Vi moderater inser hyresrättens många fördelar. Alliansen arbetar därför med att förbättra villkoren för hyresrätten som boendeform. Just nu pågår en utredning som ser över hur skattebelastningen på hyresrätter ser ut, framförallt i jämförelse med andra boendeformer. Utredningen ska lämna förslag på förbättringar av den skattemässiga ställningen för hyresrätter vilket ytterligare underlättar nybyggnation.
En offensiv bostadspolitik måste ta sin utgångspunkt i tryggt och tillgängligt boende för alla. Hela Sverige ska hålla ihop. Människor i alla åldrar ska kunna flytta till jobb och studier. Därför måste krafttag tas för att fler bostäder, framförallt hyresrätter, ska kunna byggas. För tillväxtregioner som Helsingborg är detta helt avgörande.

Veronica Palm (S) hävdar att Alliansen legitimerat svarthyror. Inget kan vara mer fel! Vad Alliansen gör är att öka tillgången på lediga bostäder på kort och långsikt. Långsiktigt handlar det om att underlätta för nybyggnationer och kortsiktigt att fler bostäder skall bli tillgängliga. Det är högtid att (S) öppnar ögonen för hur bostadssituationen faktiskt ser ut.

Innovativa kvinnor

Idérika individer som driver samhället framåt med innovativa lösningar är centralt för Sveriges framtida välstånd. I dag finns en bredare syn på innovationer, men fortfarande ses kvinnor sällan som ett naturligt inslag inom teknik och innovation. Trenden pekar på att kvinnor i mindre omfattning får genomslag för sina idéer, och deras innovationer når också mer sällan ut till marknaden. Endast fem procent av alla svenska patent tas av kvinnor. Att kvinnor på så sätt inte är med och formar teknik och samhälle i lika hög grad som män är problematiskt.

Män och kvinnor har ofta olika behov och därför behövs ett varierat produktutbud. Det förutsätter att kvinnor och män på lika villkor kan etablera sig som företagare och kommersialisera sina innovationer. När det gäller kvinnors innovationer saknas många gånger ett erkännande för deras uppfinningar eller verksamhet. Forskning har pekat på att detta i stor omfattning beror på att kvinnors innovationer sällan betraktas som tillräckligt tekniskt sofistikerade. Innovationer som antingen är gjorda av kvinnor, eller tillhör ett område som traditionellt sett betraktas som mer kvinnligt, får mer sällan gehör.

Innovationer förknippas vanligen med högteknologiska framsteg inom industrierna. Det är en alltför snäv syn om vi på ett tillfredställande sätt ska kunna förstå hela innovationskedjan. Faktum är att år 2007, före finanskrisen, uppgick den högteknologiska tillverkningsindustrin produktionsandel i privat sektor till endast 3,5 procent. I dag återfinns drygt 60 procent av Sveriges företag i stället inom tjänstenäringen. För tjänsteföretagen är effektivare processer inom företaget, nya produktvariationer eller nya arbetsmetoder också exempel på innovationer. Kvinnor är dessutom särskilt verksamma inom tjänstenäringarna där många av morgondagens innovationer kommer att framställas. Inom till exempel vård- och omsorgsyrket, där kvinnor dominerar, har innovationer potential att förbättra vårdkvaliteten betydligt. Att kvinnor uppmuntras att vara innovativa, både genom egen företagsamhet och i sin direkta arbetsmiljö är därför centralt för att möta framtidens behov.

Kvinnor har vanligtvis också sämre nätverk för att förverkliga och nå ut med sina idéer. Kvinnliga innovatörer har bland annat berättat hur de använt så kallade ”trojanska hästar” i form av en make eller annan manlig bekant för att sälja in sin idé hos entreprenörer och investerare. Det skapas på så sätt trösklar för kvinnliga innovatörer. I längden riskerar deras produkter att inte nå ut till marknaden. På så sätt kan innovationer och kompetens gå till spillo.

Detta kräver att synen på innovationer breddas ytterligare och inkluderar uppfinningar utöver traditionellt sett manliga innovationsområden. Regeringen satsar 100 miljoner varje år på kvinnors företagande, där en särskild del avsätts för kvinnors innovationer. Det har lett till flera initiativ av kvinnor som tagit steget och förverkligat sina idéer, även om utmaningar kvarstår. Till exempel bör ytterligare satsningar på att inkludera kvinnor i befintliga klustermiljöer för innovation göras. Det stimulerar både tillgången till nätverk i form av entreprenörer och mentorskap samt inkluderar kvinnor i innovationsprocessen i ett tidigt stadium.